Sidor

8 januari 2013

När vindarna viskar mitt namn

För en vecka sedan var det äntligen dags för nyår. Åh, vad jag hade längtat.
Det var nästan som att förbereda en liten festival. Vi var en handfull tappra själar som hade planerat och förberett tema, meny och inbjudningar via intensiv internet- och telefonkontakt, och under mellandagarna handlade vi mat, dekorationer och alkohol för våra tjugo-någonting gäster. Jag och Matilda slog något slags organisations-ocd-rekord i hur uppstyrda vi var, det är skönt att jobba med någon som är lika knäpp som en själv.
Men nu var det äntligen dags för fest! Gästerna kom, blev bjudna på bubbel och tilltugg och mingelyta.
Sen klingades det i glaset, vi satte oss till bords och förrätten serverades.
Jag och min Jonas.
Det hölls tal, såklart.
Vi håller alltid en massa tal, brukar bli minst tio stycken under kvällen. Särskilt sedan det vi för några år sedan insåg att det nästan bara var pojkarna i vänkretsen som höll tal varje år, och några av oss små kvinnfolk bestämde oss för att också trotsa scenskräcken och ta lite plats. Sagt och gjort, nu är det ganska mycket jämnare könsfördelning mellan talarna. Det gillar vi!
Camilla, nyss hemkommen från julfirande i Tyskland.
Malin. Alltså, åh HÅRET.
Min lillebror var med i år också, himla roligt! Här i djup diskussion med Tommie.
Årets meny.
Alltså, allt var så himla gott.
Och färgpaletten fantastiskt. Matchade dessutom bra till dekorationerna som gick i lila, guld och senapsgult. 
Vi fastnade på huvudrätten ganska länge.
Åt oss mätta, vilade lite och åt oss mätta en gång till.
Alltid lika stiliga Niklas.
Jag och Matilda tramsade oss, som sig bör efter det femte vinglaset.
Här demonstrerar jag min mest använda fotopose 2006: BD-popparen. (OBS! Har nu lagt på hyllan)
Aleksi.
Jonas.
Lillebror.
Många vilda, livliga diskussioner.
Tommie.

Matilda hade snickrat ihop kvällens finaste hårdekoration från ett gammalt julpynt. Var lite avundsjuk. 
Isak matchade dekorationen.

Nikolas.
Malin och kvällens toastmaster, Sara.
Erik skriver ner texten till "När vindarna viskar mitt namn" så att vi ska kunna sjunga allsång sen. Det har blivit en grej på våra fester, men jag fattar verkligen inte hur det gick till eftersom alla hatar låten något så innerligt. 

Mätt och glad.

Efterrätt och kaffe.
Strax innan tolvslaget ställde vi borden åt sidan och fixade dansgolv. Vi lekte ett knäppt ölspel som en gammal kompis har hittat på, som vi lekte när vi var typ sjutton. Sen rökte vi vattenpipa, åt ostbågar och fuldansade in det nya året på den kalla balkongen.
Fantastiskt var det, som alltid. Och det var mitt nyårsfirande!

4 kommentarer:

Clara sa...

Sv: Åh tack så mycket, vad glad jag blir! Fina bilder förresten :D

Vicky sa...

ser ju hemskt trevligt ut.

helly sa...

Ser ut som ett riktigt härligt och roligt nyår! Älskar BD-posen, en klassiker! Och sen är du riktigt fin! Ser att du är glad liksom!

Becka [fotoblogg] sa...

Åh så fint & mysigt. ♥