Om ett nytillskott till mysfaktorn.

Nu har jag köpt ett överkast. Tror det är första gången jag har ett på säkert tio år, och den här ska förhoppningsvis inte spendera merparten av tiden på golvet. Jag och katten Frank stortrivs.

Om dans, svett och bas.

Jag förstår verkligen inte hur det gick till, men igår gick vi ut för att dansa igen. Vi var nästan samma personer som kvällen innan, och vi skulle bara ses för att äta tacos och kolla på film på eftermiddagen. Helt plötsligt så föds idén om att gå ut en gång till, men till ett annat ställe. Så vips, tequila, smink och pepplåtar åkte fram. Sen for vi iväg, och vi dansade nästan non-stop i säkert tre timmar. Det var helt underbart, vi bara dansade oss svettiga och snurriga.

Idag är jag helt slut, så jag passar på att ta det lugnt med en tur hem till mina föräldrar.

Om att dansa med slutna ögon och sen snubbla lite.

Mina planer för igår var att vila, ta igen mig och somna tidigt. Men sen fick jag ett sms från Kristian som tyckte jag skulle följa med ut och dansa istället. Och det lät ju faktiskt mycket mycket roligare. Så jag tog ett bad, lyssnade på mina bästa pepplåtar och gjorde mig lite fin. Sen cyklade jag hem till Kristian.

När jag kom fram var det ett gäng med både fina gamla vänner och nya mysiga bekanta som drack shots och öl och allt vad det var. Efter en stund, och några till shots senare, drog vi vidare till ett dansställe där alla är runt arton år gamla och knuffas och inte alltid vet sin gräns för alkoholintag. Men det fanns dansmusik, ett dansgolv och vi. I den supervarma lokalen dansade vi med slutna ögon, viftade med händerna, snubblade till lite ibland, hämtade luft på den kalla verandan och dansade lite till. Jag vill minnas att jag log nästan hela tiden.

Klockan blev två, vi hämtade jackor koftor och väskor, stannade för en bit mat och till slut hamnade jag och Peter hemma hos Kristian igen. Jag tror jag pratade sönder min käke. Man tänker så mycket knasigt när man är full, och man vill ju bara berätta om allt. Men så småningom somnade vi alla tre i Kristians gigantiska säng, med kläder och smink och linser och smycken och allt. Jag vill minnas att jag bara drömde fina saker.

Om folkfesten.

När kungafamiljen kom hit förra helgen för att fira Bernadottejubileet så ordnades en alternativ folkfest för oss och de som inte är överförtjusta i monarkin. Mycket vänsterfolk, mycket mys.
Michael Wiehe spelade och sjöng och pratade.

Matilda och Aleksi pussas hej. Fina Kristine i förgrunden.


När Wiehe slutat spela sas det att det var en halvtimme kvar tills nästa grej på scenen, så vi gick och tog en öl under tiden. Matilda var söt och piffig med sin håruppsättning. Och jag drack äppeljuice.

Niklas.

Leo, som annars bor i Stockholm, var på besök. Man får oftast inte fota henne, men idag gick det bra för hennes ögonbryn var fina, förklarade hon.


Finisar.

Anders.

Sen promenerade vi tillbaka till Våghustorget där Kapten Röd hade börjat spela. Jag brukar inte lyssna så mycket på SKA, men det är bland det bästa jag vet att dansa till. Och det var så mycket kärlek och glädje på scenen och på torget att jag knappt visste var jag skulle ta vägen. Nästan magiskt.


Dans dans dans. Malin och Matilda, Linda och Lou, Kajsa och Kristine. Alla stod vi och viftade med armarna och slängde med håret, hoppade och studsade och sjöng med så gott vi kunde. Och dans dans dans.



Sen gick vi tillbaka till puben och drack ett par öl till (eller juice). Och vi pratade politik och feminism och bara bröst. Några av mina bästa samtalsämnen.

Camilla.

Och Linda. Sen tror jag kameran blev full för alla bilder efter denna blev knasigt suddiga. Hm.

Om sirap, sår och snurr.

De senaste veckorna har mest flugit förbi, även om de känts stundtals evighetssega. Jag har fått för mig att jag ska jobba supermycket övertid på jobbet och sitter kvar ett par timmar var och varannan dag. Och när jag kommer hem så har jag så mycket jag borde göra så jag vet knappt var jag ska vägen. Men den här och förra veckan har sminket varit i fokus.

Jag ska sminka några småsår i en liten kortfilm snart, så jag har övat och testat och misslyckats och provat igen flera gånger. Det här är första försöket till ett skärsår.

Diskmedel, vatten och en grov handduk är det enda som får bort fetsminket.

Nyfriserade Aleksi var första offer i ett försök som mest var.. fejkblod och grus och en enda ful röra.

Ett försök på mig själv som mest bara blev kladdigt.


Blandar eget blod med hjälp av sirap och karamellfärg, testar färger.

..lite mer åt rätt håll.


Sen fick Erik också ställa upp, och jag börjar hitta formen lite mer.

..och så här såg det ut när vi provfilmade. Fortfarande inte nöjd, såklart. Men klart bättre än de första omgångarna. Nästnästa helg ser det ut som att vi ska bege oss ut i skogen och filma i tre dagar. Om vädret tillåter, det vill säga.

Om teater i en lada.

Det är så fint att nu både ha körkort, och dessutom snälla vänner som lånar ut sin bil titt som tätt. Nu kan man helt plötsligt åka ut och titta på en teaterföreställning ute i det gröna. Hallagården ligger en bit utanför Örebro, och där skulle den nya teatergruppen Teatervalvet ha sin föreställning om Bernadottejubiléet. Jag, Matilda, Camilla och Malin packade in oss i bilen och for iväg.

Vi fick sitta på gamla kyrkobänkar i en lada där de hade byggt upp en fin scenografi.


Det hela utspelade sig 1910, och innehöll allt från kärlek och vackra kläder, till klasskamp och drömmar.

Sen blev det paus och fika. Matilda köpte oss kakor och käckebröd.


Malin.


Sen var föreställningen slut, och vi gick runt lite på gården.

Vi hittade mjuka fina silkeskaniner.

..och ett café med inredning från 1600-talet som dessutom sålde allt möjligt tjusigt och gott.

..och en gammal antik/secondhandbod. Den här är nog på min önskelista.
Sen for vi hem igen och började packa för picknick och konsert.

Om Hermans.

Min lördagsmorgon började lugnt hemma hos Tamina och Martin. Vi drog oss en bra stund, gick runt klädda i lakan, pratade politik i solen på balkongen, funderade på dagen. Till slut åt vi frukostlunch och tittade på filmen 'Paper Man'. Jag fick ett sms från min gamla vän Elin som också var i Sthlm över helgen, och vi bestämde oss för att ses.
Till en början hade vi bestämt oss för att äta middag på ett crepperi på söder, men där var det fullt. Våra krav på middagen egentligen ganska enkla, vi ville sitta ute, kunna dricka öl och äta oss mätta. Vips (eller, ja. efter nästan en timme) så hamnade vi på Hermans istället.




Check, check och check. Maten var supergod, lokalen mysig och utsikten finfin. Och öl fick vi.



Jag bestämde mig för att ta sista bussen hem till Örebro. Elin promenerade med mig från Slussen till Centralen, fastade bland alla fina modetidningar på pressbyrån, och vinkade till slut av mig när jag åkte. Tack och hej storstan för den här gången.